alive and kicking!
Shit manhattan jag kan inte avliva mig själv NU. En mycket rar person har länkat hit på sin förträffliga sida. Mina besökssiffror har stigit 200%. Nån säger att geni är det som finns kvar när ryktbarheten dött, så jag tänkte försöka skaffa mig lite ryktbarhet. Så att den kan dö. Så att jag äntligen kan få veta...
Nä men jo men sanningen är att jag i flera dagar inte haft ett ord att säga om nåt så jag tröttnade på att se den lilla jävla markören blinka uppfodrande och kastade in handduken. Men jag ångrade det direkt. Jag vet att det är fult att säga hejdå och sen inte stå för det. Men det här är min sida och jag har en del kvar att skriva om.
Till exempel att arbetsförmedlingen kan äta upp sin egen röv. Jag var där i två och en halv timme idag och gud hjälpe mig för jag gick därifrån med mindre än jag kom dit med. Ams tog helt fräckt en del av mitt hopp, min själ och min handlingskraft.
Jag provjobbade på ett café förra veckan. Allt verkade skitnice till en början. Jag jobbade från tre till tjugo en dag och sedan bad de mig komma tillbaka dan efter. Jag började jobba kl tio, var duktig och initiativrik och uppmärksam och allt sånt. Vid två-tiden sa den ena chefen att de inte kunde anställa mig. Jag var tvungen att jobba svart. Jag skulle få 60 kr i timmen. Ingen ob. De hade inte så mycket jobb just nu men det skulle höra av sig om det dök upp nåt. klockan tre gick den andra chefen hem. Jag ba: eeh då går jag nu också... Hon ba: jaa.. det kan du göra... om du vill... vi öh ringer dig... Jag fattade ingenting. Hon gick. Jag var blåst. Jag hade jobbat i två dagar utan lön och skulle förmodligen inte få mer jobb. Min blåögda mödom är spräckt! Jag vill vandalisera arbetsmarknaden. Jag vill ha medborgarlön. Jag vill starta en teater. Jag vill måla hela världen vit. Blank. Så att man kan få lite lugn och ro.
SLUT
(Jag ska skriva det ordet på en lapp och ge det till en av cheferna på caféet och säga att jag skrivit något till henne på engelska.)
/W
(tack för lånet Jesper)
Nä men jo men sanningen är att jag i flera dagar inte haft ett ord att säga om nåt så jag tröttnade på att se den lilla jävla markören blinka uppfodrande och kastade in handduken. Men jag ångrade det direkt. Jag vet att det är fult att säga hejdå och sen inte stå för det. Men det här är min sida och jag har en del kvar att skriva om.
Till exempel att arbetsförmedlingen kan äta upp sin egen röv. Jag var där i två och en halv timme idag och gud hjälpe mig för jag gick därifrån med mindre än jag kom dit med. Ams tog helt fräckt en del av mitt hopp, min själ och min handlingskraft.
Jag provjobbade på ett café förra veckan. Allt verkade skitnice till en början. Jag jobbade från tre till tjugo en dag och sedan bad de mig komma tillbaka dan efter. Jag började jobba kl tio, var duktig och initiativrik och uppmärksam och allt sånt. Vid två-tiden sa den ena chefen att de inte kunde anställa mig. Jag var tvungen att jobba svart. Jag skulle få 60 kr i timmen. Ingen ob. De hade inte så mycket jobb just nu men det skulle höra av sig om det dök upp nåt. klockan tre gick den andra chefen hem. Jag ba: eeh då går jag nu också... Hon ba: jaa.. det kan du göra... om du vill... vi öh ringer dig... Jag fattade ingenting. Hon gick. Jag var blåst. Jag hade jobbat i två dagar utan lön och skulle förmodligen inte få mer jobb. Min blåögda mödom är spräckt! Jag vill vandalisera arbetsmarknaden. Jag vill ha medborgarlön. Jag vill starta en teater. Jag vill måla hela världen vit. Blank. Så att man kan få lite lugn och ro.
SLUT
(Jag ska skriva det ordet på en lapp och ge det till en av cheferna på caféet och säga att jag skrivit något till henne på engelska.)
/W
(tack för lånet Jesper)
posted by wendela at 12:00 fm
2 Comments:
Tack! Jag var lite orolig ett tag där.. Du får inte skrämmas så. Du har ju ordets gåva, och det är väl klart att du ska dela den med oss som läser din blogg. ju..
tack för peppet! jag tänkte verkligen sluta skriva men några timmar efter mitt avskedsbrev ångrade jag mig och då ingsåg jag att jag gjort nåt klassisk: ropat på hjälp. Men nu är allt stabilt igen och jag ser fram emot att läsas av just dig, dj brun.
Häls
Wend
Skicka en kommentar
<< Home