extraliv

jag var så jävla patetisk igår. mamma fyllde år så jag hade varit och firat henne och var lite champagne-full. ville gå ut men ingen av mina två vänner kunde. så jag satt ensam i min gamla lägenhet, fredag, champagne-full och tyckte synd om mig själv. skrev melodramatiska sms till killar jag haft ihop det med. typ "spöktimmen är här och jag har inga kompisar, buhu". fast det är sant. jag har nästan inga kompisar. i malmö bor det iaf bara två som jag kan ringa. det brukar va okej, för jag älskar dom och dom brukar alltid vilja träffas men igår var det jobbigt att inte ha fler alternativ. jag brukar alltid ha en lista liggandes där jag skriver upp saker jag måste fixa. just nu står det Lämna in cykeln, skriv till Stig, lämna in kvitton till Anita, present till Elli. Igår skrev jag till en punkt: fixa fler kompisar. vi får se när den kan bockas av.

jag tänker på en rad ur en låt hela tiden. det är björns vänners "vad ska jag med ett foto på dig?". Jag avslutade något som jag hoppats på igår, per sms, mitt i natten, full och besk. Och idag maler låtraden i huvudet: jag längtar hellre efter sånt som inte finns än det jag inte får.

det är så bitterljuvt att trösta sig med musik som träffar mitt i prick.

Nu är ska jag laga mat och äta den och inte se fram emot något.

/Watten Closett