jag älskar mig själv mer än en hund hade älskat mig
friday i'm not in love. har mens och är ensam. ute är det sommar ta mej fan. jag har pimpat min kropp på friskis gym ett par dagar i rad. känner mig göttig. en man med ung kropp och gammalt ansikte visade mig och en överviktig dam från höllviken hur maskinerna funkar. det var ganska kul. men för att vara gyminstruktör var han värdelös. helt lam och rädd. ingen pondus, inget "ta i", inget "öka vikten". när jag blivit lite starkare ska jag slå ner honom.
annars? jag tänker mycket på killar.
vill åka på semester, vill ligga på en strand och bli brännmärkt, vill att solen ska svida i mitt skinn så att jag aldrig glömmer hur det känns att vara riktigt jävla sommarvarm.
fast enligt en vän som vet nästan allt kan kroppen inte minnas smärta. det är en försvarsmekanism förstår ni, jovisst, för annars hade man inte vågat röra sig sedan första gången man ramlade av cykeln och slog ut alla mjölktänder och skrapade upp hela magen. man hade VELAT röra sig, man hade tänkt, "fan vad fint väder, jag tror jag tar en promenad i parken" men så hade kroppen plötsligt erinrat sig smärtan från cykelolyckan och ba: "nä, jag skiter i det. kan sitta i min vadderade lägenhet istället och titta på vädret genom fönstret. funkar lika bra. ganska skönt faktiskt att slippa gå iväg. slipper man gå hem igen sen."
(Allt det här är en del av min nya stå-upp-akt. vad tycker ni? Rätt kul va? Rätt fräscht.)
Det var ju tråkigt att Ingmar Bergman dog. Han som var så gammal. Han som var en så söt gubbe. Så vis. Så djävulskt begåvad. En riktig demonregissör.
Vem ska nu äga allas beundran? Vem ska vi nu tävla om att älska mest?
Eee... Han, Hobert?
Nää.
Han som gjorde änglagård då, Nutley?
Nä, han är ju inte ens svensk!
Eee... men inte Susanne Bier väl?
Nä, hon är ju ingen man! Och dessutom är hon DANSK!
(Det här är andra delen av min stå-upp-akt, dock inte färdigskriven. Har ingen punchline än... Märkte ni att den var lite mer arg och vågad? Lite mer Magnus Betnérsk va? Hähä. Bra skit hur som helst.)
Detta var allt för mig, ni har varit underbara! hejdå! (lämnar scenen, applåderar samtidigt åt publiken, nickar lite omedvetet)
/sillen, en snygg tjej
...och, nota bene, skaparen av den ultimata humorformen Understand-upside down. kom ihåg var du hörde det först.
annars? jag tänker mycket på killar.
vill åka på semester, vill ligga på en strand och bli brännmärkt, vill att solen ska svida i mitt skinn så att jag aldrig glömmer hur det känns att vara riktigt jävla sommarvarm.
fast enligt en vän som vet nästan allt kan kroppen inte minnas smärta. det är en försvarsmekanism förstår ni, jovisst, för annars hade man inte vågat röra sig sedan första gången man ramlade av cykeln och slog ut alla mjölktänder och skrapade upp hela magen. man hade VELAT röra sig, man hade tänkt, "fan vad fint väder, jag tror jag tar en promenad i parken" men så hade kroppen plötsligt erinrat sig smärtan från cykelolyckan och ba: "nä, jag skiter i det. kan sitta i min vadderade lägenhet istället och titta på vädret genom fönstret. funkar lika bra. ganska skönt faktiskt att slippa gå iväg. slipper man gå hem igen sen."
(Allt det här är en del av min nya stå-upp-akt. vad tycker ni? Rätt kul va? Rätt fräscht.)
Det var ju tråkigt att Ingmar Bergman dog. Han som var så gammal. Han som var en så söt gubbe. Så vis. Så djävulskt begåvad. En riktig demonregissör.
Vem ska nu äga allas beundran? Vem ska vi nu tävla om att älska mest?
Eee... Han, Hobert?
Nää.
Han som gjorde änglagård då, Nutley?
Nä, han är ju inte ens svensk!
Eee... men inte Susanne Bier väl?
Nä, hon är ju ingen man! Och dessutom är hon DANSK!
(Det här är andra delen av min stå-upp-akt, dock inte färdigskriven. Har ingen punchline än... Märkte ni att den var lite mer arg och vågad? Lite mer Magnus Betnérsk va? Hähä. Bra skit hur som helst.)
Detta var allt för mig, ni har varit underbara! hejdå! (lämnar scenen, applåderar samtidigt åt publiken, nickar lite omedvetet)
/sillen, en snygg tjej
...och, nota bene, skaparen av den ultimata humorformen Understand-upside down. kom ihåg var du hörde det först.
posted by wendela at 11:52 em
11 Comments:
Hejsan, Sissela. Kul att se att du är tillbaka. Har en ny blogg. På svenska denna gång. Ta en titt på http://elgee.blogg.se
Haha, jo, det var kul, standup grejerna. Tror faktiskt bakfyllan försvann lite....
Åhhh!! Nu vet jag äntligen vad som är felet!! Min kropp minns!
Det är därför jag aldrig kommer iväg på den där motionsrundan, till gymmet osv!
Jag ska gå i smärtterapi!
Puss o kram
Ah, Magnus Betnér. Det blir inte bättre än så.
Tänkte bara säga Hej Sissela, vad bra du är back in bloggbusiness.
tyckte jag såg dig på stan idag men så tyckte jag inte det och så tyckte jag det igen men då hade jag redan cyklat förbi... /joel
Sissela, jag skulle vilja stå halvnaken i ett rum på Savoy i Malmö och stirra ut över Centralstation och halsa rödtjut och röka Marlboro klockan sex på morgonen med dig. Igen. /Han-med-alla-båtarna
Gillade hela din cyber stand-up.
Särskilt första delen där du la in
ett "jovisst".
Du behövde inte en "punchline".
/G
Hej du!
Undrar bara varför du har en sådan förkärlek för att visa upp dig under pseudonym? Duger inte Sisselas Solsystem, Filippas Fantastiska Framtid eller dylikt? Sisselas World låter som om det skulle handla om dig--...
Men kanske man skulle skapa en blogg med det namnet/Wendela (s World) DU HAR SNOTT MITT NAMN!! Bara så du vet
Hahaha! Trillade in på din blogg och skrattade gott åt del 1. Riktigt bra! :-) Good luck.
Blire nåt mer Filippa på TV?
/Jonatan
"kul. men för att vara gyminstruktör var han värdelös. helt lam och rädd. ingen pondus, inget "ta i", inget "öka vikten". när jag blivit lite starkare ska jag slå ner honom."
hahaha, det är rätt.
Skicka en kommentar
<< Home