lite mogen

vaknade tjugo i sju. pigg som en pensionär. har ägnat den arla morgonen åt räkningar och viktiga papper. var på middag igår hos vän med bebis. en av gästerna gravid. en annan trött av hård arbetsvecka. vi drack några glas vin och åt mycket efterrätt. jag var hemma klockan ett. ett nytt slags liv har tågat in.
halva inspelningstiden kvar. känner mig inspirerad. ska skriva många scener idag samtidigt som jag tvättar. jag undrar vad jag hade gjort om jag inte jobbat med det här hela tiden.
jag är faktiskt en lyckans ost.
bästa jobbet, bästa arbetsteamet, bästa kärleken.
och ikväll hem till bästa päronen på middag.

/w

lå lä lörda

ska hetsblogga lite innan jag rusar ut i lördagsdasket och gör ärenden. ska till apoteket och sen till klädaffärerna för att hitta ett linne i en specifik färg som jag ser för mitt inre. kan ta tid. och det har jag inte. så jag lär köpa nåt som jag egentligen inte är nöjd med. ska fan ta en promenad också. en lång runt en damm. sen köpa ingredienser till god mat och toapaper till bak- och fram-stjärten och sen städa sen duscha sen klä sig snyggt sen öppna hem och famn för juden från norr.
och långt mycket senare: stand-up i en källare på karlskronaplan med roliga och oförberedda komiker.
när ska du jobba då? undrar jättemånga oroligt
inte idag! svarar jag uppnosigt men glatt

nån borde säga grattis

igår morse klockan sju kröp han ner i min säng. hade tagit nattbussen från göteborg där han uppträtt och gjort halva sällskapet vansinnigt upprörda med sitt kissa på barn-skämt. andra halvan var unga hippa smarta så dom fattade och skrattade. vi umgicks långsamt hela lördagen. gick en promenad, drack kaffe, hängde hos mig, jag jobbade, han läste, jag lagade mat, han diskade. vi fick besök av ada och åt chunkey monkey ice cream och drack vin. ada gick, vi såg en dokumentär i sängen. vi var så nära varandra. som om vi inte hade hud.
han åkte hem vid lunch. jag har jobbat hela dan.
livet känns viktigare nu. sen jag träffat honom.

okej. nu tillbaka till scen 712

kräm y'all

/we

gråter på svt

känner mig som en soppåse.
ville inte vakna i morse. cyklade snabbt till jobbet. höll på att svimma. blev rädd. la mig på golvet i källaren. fick frukt av maskör. tog taxi till frisör. färgade håret igen. fick en superinpackning som gjorde att mitt trassliga trollhår blev mjukt som silke. på salongen visste alla vad jag håller på med. nyfikna. snälla. tog taxi tillbaka till tv. åkte av en slump med samma chafför. han var från pakistan. hatade malmö. "här är inte kul" sa han. ibland kör han taxi i tretton, fjorton timmar. på det tjänar han ca 500. jag skämdes. köpte en baguette och gick på möte. blev bjuden på smörgåstårta. åt både tårta och baguette. pratade innehåll med regissören. nu är klockan snart sex. och jag måste skriva sex nya scener tills imorgon.
vill gå hem och titta på idol och skavlan.
längtar tills imorgon för då kommer min pojkvän.
jag ska bjuda honom på mat och mig själv.
hoppas det smakar.

övrigt:
inget

W

min biografi: "jag - ett tivoli"

jag har varit en blöt och sur trasa men jag har hällt kokande vatten över mig och torkat och styvnat.
är återigen brukbar.
idag när jag kom hem stod mitt vardagsrumsfönster på vid gavel och alla stora blomkrukor låg i spillror på golvet. jag bor på fjärde våningen och har aldrig haft det fönstret öppet. har fransk balkong så jag öppnar alltid bara den. allt var väldigt mystiskt, som en barnbok. jag letade efter en röd garntråd som skulle leda mig till olika delar av lägenheten där det hänt olika "olyckor" (en vält papperskorg, utspilld mjölk, guldfiskskålen tom etc) för att till slut hitta en liten katt längst in i garderoben. men så var det inte. det var bara fönstret som åkt upp och blomkrukorna som åkt ner. jävla trist saga.
nu ska jag ringa en gammal favorit och sen hopp i säng. tycker det blivit en mysig vana att lägga mig med te och laptop och skriva manus tills jag däckar.

håll i hatten alla

W

jag hatar mig själv och jag vill dö

jag spelar en tjej som har världens sämsta självförtroende så dåligt att jag nu har ännu sämre självförtroende än min karaktär. meta or what.
fy fuck vad pissigt. jag skäms. jag skäms inför kamerateamet, inför regissören, inför svt, inför alla som kommer att se skiten.
hur kunde jag ta på mig så mycket, vad trodde jag?

men okej. det är åtta inspelningsveckor kvar. jag ska inte ge upp. jag ska ge allt jag har, all tid, all energi, och slåss mot min inkompetens OCH mitt dåliga självförtroende och mot alla jävla svårigheter som dyker upp hela jävla tiden.

härma inte deras "grej"

åt en falafel igår på mitt favorithak, den lilla lådan på karlskronaplan. läste metro samtidigt och förundrades över en helsida om matchen mellan danmark och sverige ikväll. rubriken var "danskjävlar" och hela artikeln gick ut på att spy galla över vårt lilla grannland i väst. det fanns bl.a. en lista med tio anledningar till varför danmark är sämre än sverige. jag minns inte ordagrant men det var bl.a. att sverige är bättre på hockey, att danska språket är skitfult (det låter som att dom pratar med en hand i munnen), danskar är fula, dom gör dålig musik, dom klär sig fult (ligger sju år efter oss i modet) och dom bryr sig om vad som händer i sverige vilket man tyckte var "lillebrorskomplex" och fnös föraktfullt åt. alltså okej om man vill skoja om danskar men ha för fan lite finess. det här var inte ens roligt. mer rasistiskt. och det är ju danskarnas grej, att va rassar. taskigt av metro att försöka själa deras "grej".

kom på ytterligare en mening som är populär just nu:
inga konstigheter

används ironiskt och gärna under bilder på facebook. t.ex. ett foto taget på natten där man ser ett par människoben sticka fram ur en container. "inga konstigheter"

har ätit på konsthallen med emma och bebis. deras mat är konstig. god men främmande. känns som man är i tjeckien. surkål och färglös korv, blomkålssallad och en ungsbakad sak som verkade gjord på pumpa och polenta med chevré och hasselnötter ovanpå. märkligt. inte äckligt men inte särskilt gott heller. det fanns mannagrynsgröt också. och en miljard bebisar. men dom ingick inte i buffén.
s n å l t

nu ska jag bajsa sen springa

/w

stig upp och plocka mossa

jag sov för länge. sån där dum sömn. knep ihop ögonen och låtsades vara trött, övertalade mig själv att jag behövde vila. bull shit. ville inte upp. ville inte sätta mig framför datorn och skriva om avsnitt fyra. så är det.
är nu nyduschad och sugen på parkpromenad. ska bli av. sen äta brunch och skriva. bra, bra.
svårt att fatta att det här är livet.
som vanligt.
tror det börjar sen.
efter jul kanske.
när jag får barn kanske.

galopp

/W

polera bajs

jag gör inte den tv-serie jag själv skulle vilja kolla på. jag tycker inte att skämten jag skriver är roliga. att handlingen jag bestämt är bra. men jag kan inte skapa något annat just nu. det blir det här. det är en mycket märklig känsla. en känsla av att ha släppt tyglarna men ändå sitta kvar på hästen och passivt se på när den galopperar iväg i motsatt riktning till dit man vill.
en tanke maler i huvudet hela dagarna "det är slöseri, det är slöseri".
men kanske kan det här leda fram till något annat, något bättre, så småningom. något som är värt nåt för många.
så tröstar jag mig.
nu ska jag skriva om fyra scener och lära in dom tills imorgon.
ska göra allt jag kan för att det vi spelar in imorgon går till historien som "de fyra roligaste scenerna i svensk tv"
att vilja är att kunna

bye bye bastards

/w

förlorat kontrollen, hittat kille, tappat självförtroendet, återupptäckt privatlivet

spelade mot mig själv idag. hela dan. tio timmar. kom hem, åt två mackor, rasade i säng. somnade med alla lampor tända, alla kläder på. drömde ångestdrömmar om klaff-fel och ett gäng människor som spårlöst försvann från en inspelningsstudio. jag sprang runt i gammal rekvisita och tänkte paranoida tankar. "nån har iscensatt det här, det finns säkert dolda kameror överallt, jag svär att det är en ny hemlig dokusåpa." vaknade klockan elva av att telefonen ringde. det var en liten värdesak som ville säga godnatt. vi småpratade lite om namnförslag till ett radioprogram han kanske ska göra med tre polare. jag föreslår:
"tre gringos, aah aah aah" eller
"hundarna med rösterna" eller
"de tre vite männen"
eller det lite längre men mer ärliga "åsikter uttryckta som sanningar"

vad tycker ni? ring in och rösta. vinn en pin.


ska försöka sova nu. fast jag inte vill. sitter invirad i duntäckte med te och ostmacka i nedsläckt lägenhet. ute blåser det. alla fönster mitt emot är svarta. inte ens tomten är vaken. hackers delight.


/w

låt honom va

gud va skavlan är het.
och det var ett intressant program ikväll även om jag inte fattar varför folk envisas med att låta ranelid medverka överallt. han är ju galen. det är som att man skulle bjuda in en senil person och behandla honom/henne som fullt frisk. ställa frågor och försöka diskutera. skavlan: vad tycker du, bör vi vara mindre ärliga? senil person: var är min snuttefilt?
det går ju inte.
ranelid är en flummig narcissist. kan bara prata obegripligt om sig själv. jag tror inte att han själv vet vad han pratar om. och nu tycker jag att vi har skrattat klart åt honom. låt honom va.
anne holt var fantastisk. pratade sjukt intressant om ärlighet. hon tycker att vi blivit alldeles för ärliga, att folk hela tiden berättar allt om sig själva, på facebook, twitter, bloggar. hon kallar det "emotionell inkontinens". hon tycker att man istället ska ljuga mer, hålla mer för sig själv. och jag håller verkligen med. och inser att jag framstår som en idiot som bloggar om det.
men. man vill ju finnas i folks medvetanden. och har man inte tänkt ut nåt smart, roligt och revolutionerande som kan fånga andras uppmärksamhet så får man ta till det lite horiga knepet att blotta sig själv. det går ju alltid hem. fast frågan är hur bra man mår av att försöka profitera på sitt innersta?
det kan jag svara på.
man mår ganska bra faktiskt.
hä hä.
fast. jag tycker verkligen att hon har en poäng. för det krävs så mycket tid och energi att hela tiden jobba på bilden av sig själv, hur man vill att andra ska uppfatta en. tid som man hade kunnat lägga på att göra saker där man glömmer sig själv. det är ju så man blir lycklig.

vilken klok hycklare jag är.

ska snart gå och duna. men först en lista med några ord och fraser som är särskilt populära just nu:
puss
det är inte okej
smutsigt

/w

det finns dom som heter Madlén

borde glutta manus, skriva skämt, fila timing. men orkar inte. gick ganska bra idag, fast ingen stor komik uppstod. jag åt bulk och alger och omega3-kapslar och det borde blivit roligt men det blev liksom inte det. jag höll på att kräkas helt i onödan. känns jävligt dumt. vilken skratthora man är. jag bara: kolla på mig! jag drar ner byxorna och äter fiskmat, vilken tok jag är! kul va? kul va? va? vaaa?
nä.
men man lär sig. jag lär mig jättemycket. jag lär mig att det är väldigt svårt att vara rolig och trovärdig och avslappnad och "gå igenom rutan".
gud vad neggig jag är.
kollar på idol och förundras över hur självsäkra alla är. det måste vara en generationsgrej. eller har ALLA slutat med jante? är jag den enda som fortfarande tror att man blir mer omtyckt om man lägger sig på mage i en gyttjepöl och säger "ha inga förväntningar på mig. ni blir bara besvikna"?

jag är inte bara tummen ner. jag håller humöret upp på jobbet och i privatsamtal och även när okända ringer och vill nåt. så jag behöver få ur mig min svarta sörja nånstans. och det blir här.

imorgonkväll ska jag gå på p3s humorgala. en viss person ska roa. och sen ska vi gå hem ihop. mums.

/W