mellanmys

hey mama, x-mas is over n done with. faktiskt nice. min sköna syrra är hemma och hälsar på, hon är uppfriskande. tar initiativ, pratar mycket, vill jämt göra saker. hon fick mig att träna ki-box på juldagen vilket var underbart men jag har rört mig likt en invalid de senaste dagarna pga träningsvärken, den sjuka sjuka träningsvärken. oooh, jag lyssnar på sting! fields of love - mitt hjärta flippar ut av den låten. allt jag kan tänka på är vindpinade heder i england, fladdrande hår, tyg som slår i vinden. och så klart: två skitsnygga arier som inte kan få varandra av någon gammaldags anledning. två sorgsna blickar som tittar lite för länge på varandra tills den ena (tjejen) slår ned sin blick och kanske en tår någonstans (hans kind?!) och musiken stiger och kameran flyger och man lämnar dem högt ovan mark, en hed, ett stormande hav, två hästar och den omöjliga och hjärtskärande kärleken mellan Martin the bastard och the fair lady Catherine. aaauu....
nu är låten slut. bra timing!

på julada roade jag mig hos emelie med karin, vi åt soppa och drack romdrinkar och spelade våghals. det funkar som sanning el. konka men man slipper komma på saker själv, man har spelkort med uppmaningar. det var roligt. vissa var tvugna att göra bort sig och det är ju alltid roande. sen gick vi till kb. jag var full och ful och tappade bort alla direkt så min enda höjdpunkt var när jag berättade för en kille att jag var kär i honom på gymnasiet. vi har aldrig pratat md varandra, jag tyckte bara han var ashet och hade sett honom dansa roligt och hört att han gillade fragglarna. jag gillade inte fragglarna men eftersom han var en rikemansson tyckte jag att det var en sexig kombination. pengar + fragglar = hottie! (obs! f.d. åsikt!) Hur som helst, jag sluddrade fram att han inte visste vem jag var men att jag varit kär i honom och att det kändes som rätt tid att bekänna det (10 år senare). Jag sa: jag skrev kärleksbrev till dig som jag aldrig vågade skicka, Erik Erling på Scaniagatan. Han tog mina händer och sluddarade att han blev glad. Sen försvann han. Jag stod kvar, helt chockad över att jag fortfarande kom ihåg hans adress. Måste ha varit skitkär.

Okej. Nog om allt.

jag läser en bok som förändrar mitt liv, inifrån. det är det bästa som hänt mig på väldigt länge.

/cind the fucking rella

tomteröd mens & utbrända ljus

jag är helt urlakad. den här hösten har kramat ut varenda droppe av min kreativa kapacitet. det började redan i våras, vi spelade krogshow på tröls och sedan kom sommaren med jobb på kollo varvat med spelningar på festivaler. sen kom min och emmas föreställning på malmöfestivalen, sedan Robins och allt hårt arbete för att göra bra ifrån mig på tv. sedan heltidstjänst på "En resa som ingen annan", ett otroligt roligt men också krävande jobb. och veckan efter vår sista föreställning började inspelningen av en pilot, sedan skolföreställningar, sedan nästa pilot, sedan den första piloten igen och nu idag: andra pilotens sista inspelningsdag. Jag är så tömd och trött att jag inte ens orkar böla. Och ovanpå detta en liten succéstorm runt Filippa med fina erbjudanden från olika håll, glädje blandat med press och prestationsångest. Och på toppen av allt - ett åttaårigt förhålllande i kris och nya romanser och kval och pirr och gråt och en enorm energiförbrukning.

jag vill hitta ett gryt och dra några gamla löv över mig och sova. djup björnsömn i veckor i streck.

min viktigaste lärdom: att göra en sak i taget. eller att iaf vara säker på att jag har tid och energi nog att engagera mig i det jag företar mig. min insats i de nyss inspelade piloterna har varit kass. jag har inte hunnit förbereda mig, inte haft ork att bli entusiastisk och röd om kinderna. den känslan gör mig galen, jag vill upp på hästen igen, skrika: kom igen, jag kan bättre! ge mig en ny chans!

men nu är det jul. måste köpa klappar och knäcka nötter och äta skitmycket och umgås i varma vardagsrum. det kommer nog att bli fint. fick mens idag, det är därför jag är så surmulen, så neggig, så trött på så mycket.

men jag älskar ändå. jättemånga, jättemycket.

frid på er

/wen-dela-med-dig-av-din-glögg-tack

"I was on a diet for a month and lost 30 days" /fat lady

Hekt.
Jag har jobbat som fan den senaste veckan. Har spelat in två piloter och spelat tre föreställningar på en mellanstadieskola. Ska filma imorgon också, sen jullov. Fatta behovet! Det har varit kul, trots mycket slit och lite sömn. Fast jag vet inte om piloterna blir särskilt bra. Eller herregud, jag menar min insats. Jag har varit dålig utan att orka förbättra mig. Det är en ny erfarenhet. Alla jag jobbat med har varit bra, särskilt einsteins. emma har en skitrolig karaktär, en svenne med asmycket attityd. hon har en fatsuit på sig och ser ut som kajsa anka. lätt ball. mitt privatliv är huller om buller. jag gjorde slut förra veckan tror jag. sånt ska man inte vara osäker på. tror jag. men H har haft ett äventyr och jag med och nu vet jag inte riktigt vad som kommer att hända. vem blir far till mina barn? omg. det konstiga är att jag inte flippat ut än. fast när skulle jag ha hunnit det egentligen? mitt nya hektiska liv rymmer inga känslor. eller så tar jag allt med ro för att det inte är så farligt. på riktigt. det löser sig sa han som sket i vasken.

köpte Hänt bild idag och lite godis och läste och åt i sängen. paris och brittan är bästisar! och lindsay har skurit sig i armlederna. av alla heta just nu är dessa deppigast:
lindsay
tara reid
fru beckham
brangelinas tvångsadoperade barn (han ser sjukt missnöjd ut på alla bilder)

okej alla. nu ska jag slagga.

/trevlig hagga

understand-up-side-down

jag längtar efter min syster. vi har inte bott i samma stad sen jag var 14. det är hjärtskärande när man tänker på det. nu saknar jag henne varje dag för hon tycker om mig oavsett allt och jag behöver någon som gör just det. just nu. för jag gillar inte mig själv.

mamma bjöd på saffransglass i måndags. hemmagjord. det smakade som iskall lussekattsdeg. det var inte gott men inte äckligt heller för det var ju glass.

igår var jag på oslipat. det var askul. jag älskar stand-up; att få glo på en människa helt ohämmat en stund är ju guld. att få höra hur hon talar, veta hur hon tänker, se hur hon rör sig. man får tillgång till så mycket människa på så kort tid. jag träffade en massa vänner där också. alla som inte redan sysslar med stand-up verkar ha någon tvångsmässig tanke på att testa. så även jag. fast jag vill ju bara stå på scen typ, det är min drivkraft. det borde vara lusten att berätta alla sina roliga tankar för någon men det gäller inte mig. jag har inte roliga tankar. jag vill bara stå på scen. synas. Jesper brukar säga att det beror på att jag fick för mycket uppmärksamhet när jag var liten. och det har han rätt i.

jag känner mig speedad idag. är sjuk i näsa och svalg men vägrar låta mig försvagas. jag älskar den känslan. jag är en armé.
ra ta ta ta ta ta bang!

wend

snuva i systemet

jag är en daddy's girl och idag klappade daddy mig på ryggen och sa att det var en månad sedan jag senast skrev på min blogg. han klappade runt runt på ryggen och sa att det hade varit kul om jag skrev nåt. så nu dear father kommer lite bokstäver från kroppen som just fått klapp.

det händer olika saker som vanligt. en jäligt mystisk grej är en lapp som dykt upp i portuppgångar kring möllan. någon som kallar sig lollo skriver typ "hej grannar, kan ni vattna mina blommor? jag är ute dygnet runt! glöm inte dem på balkongen" brevet ligger i en plastficka med en nyckel. alltihopa sitter upptejpat på portväggen. knäppt va! vem gör detta? varför? och varför på så många ställen? jag misstänker att det är ett nytt dåligt konstprojekt av dansande fåret/kliande sköterskan. eller så är det någon som vill få igång en "snackis", nån vill busa lite med folks hjärnor och kanske bli omskriven i metro.

i övrigt tänker jag mycket på goda och dåliga egenskaper. jag gör saker som är väldigt omoraliska. jag utför handlingar som gör mig egocentrisk och empatistörd. jag vet inte varför jag blivit en människa som handlar fel. kanske för att jag kommit undan med det hittills. men det är det som är det störda, att jag inte kan sluta vara dum i huvudet för att det sårar andra. jag kan bara sluta om det sårar mig själv. fy för mig. tvi.

för sex år sedan läste jag en dikt som jag aldrig glömt

"Det goda jag vill, det gör
jag inte
Det onda jag inte vill, det
gör jag"

Man väljer det onda för att det känns som en uppoffring att välja det goda. som om man förlorar något man vill ha. det goda är på lång sikt, belöningen utom synhåll. Det onda ger instant pleasure. Jag är en sån jäla sucker för snabba kickar. för njutning nu, bums, pronto. måste komma ihåg detta och aldrig byta ut mina synder mot kickar man kan dö av, som knark och snabba bilar. måste komma ihåg det. visserligen kan även starka känslor vara farligt men det är svårt att komma upp i dödliga halter.

okej.
nu ska jag koka te.
jag har snor i blodet.
känns det som obs!
kyss alla
wendela